FANFANFANFAN

Nu har två av mina älskade lämnat mig. 
Både min trogna älskade Smilla för någon vecka sen och idag min högt älskade bästa Farfar.
En person jag aldrig har varit utan, en som har funnits där alla högtider, födelsedagar och familjefester. Hur ska det någonsin kunna bli en riktig jul någonsin mer när ingen av dom finns kvar? 

Alltså Farfar! En snällare, tuffare och godhjärtad människa finns inte. En vilja av stål och ett hjärta av guld. En som aldrig klagade och såg livet från den ljusa sidan fast han levt ett hårt liv. En människa med humor och glimten i ögat. Som hade ett gott skratt som gjorde så man blev varm inombords. En människa som tänkte på alla först och som alltid frågade hur man själv eller hur småflickorna mådde. En människa som jag och så många andra har så fina minnen tsm med, minnen man aldrig kommer att glömma. 
Hur ska detta gå nu? Här står vi alla med en stor saknad och massor av tårar. 

Men jag är så tacksam, tacksam för allt!
Men speciellt tacksam för att du väntade på mig innan du tog dina sista andetag. 
Då mamma och pappa sa att Jenny är påväg, då höll du ut. Jag fick stryka dig på axeln å pannan och säga att jag var där och att jag älskar dig. Att småflickorna och petter hälsar och att du betyder så mycket för oss. Sen tog du dina sista andetag hand i hand med mig och din son 💕

Jag är även så tacksam till att du har fått träffa mina barn, att Ronja är så stor så att hon kommer komma ihåg dig. Hennes sorg gör ont i mig, ni hade något speciellt.
Hon skulle alltid köra dig i rullstolen, hjälpa dig med allt, sitta i din famn, rita teckningar, prata med dig i telefonen och hon sa idag: mamma jag har ritat en teckning på mig själv när jag gråter. Jag gråter för att gammelfarfar är död.
Han sa till mig att vi ses nästa gång, men det kommer vi inte göra nu. 

Älskade barn, det kan inte vara så lätt att vara 5år och redan mista 2 betydelsefulla människor för dig. Din syster å din älskade gammelfarfar 😭💕